Den globala konjunkturen har visat motståndskraft, men energichocken och högre räntor har gjort marknadsläget mer svårbedömt. Aktierna har länge fått stöd av starka AI-investeringar och vinster, samtidigt har fokus skiftats mot frågan om vinsterna räcker för att kompensera för högt oljepris, högre finansieringskostnader och osäkerhet kring avkastning från AI-investeringar. Det marknaden fokuserat på är oron att stigande räntor indikerar en sämre konjunktur framöver, istället för en ljusnande sådan. Dessutom fortsätter de geopolitiska spänningarna kring Iran, ett osäkert mellanårsval och hög stress bland AI-relaterade bolag. Detta innebär att det har varit väldigt mycket brus för investerarna att hantera, snarare än signal. Men signaler har det funnits gott om under rapportperioden. Vi har sett starka rapporter från bolag inom energi och teknologi, men analytikerna har varit närmare denna gång än under tidigare kvartal. Då har minsta avvikelse från konsensusbilden skapat stora rekylen, vilket till slut skapar en självförstärkande säljeffekt i marknaden. För att förklara nedgångar i aktier som levererar bättre än förväntat har man populariserat konceptet, whispering numbers, i betydelsen att det funnits någon analys med ännu högre estimat än konsensusestimaten, ofta från en tämligen okänd firma. Hur som helst så accelererar tillväxten med stigande orders, vinstestimaten har höjts och företagen rapporterar om god prissättningskraft, stark efterfrågan och AI-investeringar som driver produktivitet. Marknadens fokus har varit att stigande komponentpriser leder till stigande inflation och därmed åtstramande centralbanker. En viktig förklaring till inflationsuppgången i år har med Mellanösternkonflikten att göra som pressade upp oljepriset, men denna prispåverkan kommer minska snabbt framöver om oljepriset inte stiger mycket från dagens nivåer. Detta innebär att inflationstrycket kommer att minska under nästa år, vilket kommer göra centralbankerna mindre benägna att höja styrräntorna kraftfullt. De börser med mest teknologiinnehåll gick svagast under månaden, medan mer defensiva marknader där teknikrelaterade bolag är andelsmässigt mindre utvecklades starkare. Nu väntar vi oss att säsongseffekten, de robusta rapporterna och de betydligt mycket attraktivare värderingarna skapar ett golv och dämpar oron.
Inflationsoron har varit ett dominerande tema under månaden, liksom stigande räntor, geopolitik i vanlig ordning och inte minst det svenska valet. Vi menar dock att grundbilden för tillväxt inte har ändrats i Sverige, USA, Japan eller i EU.
Globala aktier har gått från ett översålt läge i månadsskiftet juli/augusti till att med hjälp av accentuerat starkare rapporter, särskilt inom techsektorn, avancera upp, dock utan att träda in i ett tekniskt varningsområde.
Geopolitiken har hållit marknaderna sysselsatta under juli där konflikten i Iran böljat fram och tillbaka. Trots att Hormuz-sundet i princip är stängt så har marknadsreaktionerna varit begränsade, om än att oljepriset åkt jojo under perioden.
Marknaden har länge handlat på att kriget mellan USA/Israel och Iran varit över och nu kommer allt fler besked på att så är fallet, genom ett signerat memorandum som skall ge tid att finslipa på detaljerna. Marknaden hade således rätt.
Krigets effekter kommer smygande i form av högre priser exempelvis på drivmedel, naturgas, gödsel, plast och aluminium. För kopparutvinning behövs svavel, vilket också stigit i pris, vilket i sin tur pressar upp kopparpriset.
Kriget tog en lugnare utveckling med ett eldupphör som också förlängdes under månaden. För USA handlar det om ett utnötningskrig som handlar om att betvinga Iran till kapitulation och att gå med på de amerikanska kraven, bland annat återöppna för fri passage i Hormuz-sundet och att Iran ger upp sitt kärnenergiprogram.
Månaden startade med att USA och Israel attackerade Iran vilket fick stora effekter på världens finansmarknader. Målet med attackerna var att slå ut Irans militära kapacitet samt dess möjligheter att fortsätta med anrikningen av uran.
Aktiemarknaderna har gynnats av de penning- och finanspolitiska stöd som implementerats eller kommer implementeras och på ljusnande utsikter för börsbolagsvinsterna. Nu kommer vi till det intressanta! Vinsterna härrör inte längre bara från amerikanska techbolag utan prognoserna har höjts på många håll världen över.
Under månaden blåste det upp till storm kring Grönland när USA låtit meddela att de tänkte köpa Grönland, eller eventuellt överta ön med militära medel. Frågan kring NATO och dess Artikel 5 diskuterades intensivt.
Med fullt fokus på 2026 så förväntar vi oss en god avkastningsmiljö med förbättrad tillväxt understödd av centralbankernas räntesänkningar och den finanspolitiska stimulans som kommer implementeras i många länder under året.
Volatiliteten gjorde ett ovälkommet återbesök under månaden. På aktiemarknaden och i finanspress har temat ”bubbla” inom tech-investeringar (främst datacenters) gått varma och även om det finns likheter med tidigare bubbelperioder så finns det också olikheter.
Under oktober klättrade börserna, efter att fått se ökad volatilitet, månadens signum, dagen då Kina meddelade att de avsåg att införa exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller, med särskilt fokus att de inte får användas i vapen.
Under september steg börserna på de flesta håll, sin säsongsnegativa historik till trots. Detta innebär att kvartalet också slutade på positiva tal på de allra flesta marknader. Globala aktier stärktes med ca 3 procent under september och med 7,4 procent under kvartalet.
Under augusti fortsatte börserna upp, bland annat understödda av de fattade handelsavtalen mellan Europa och USA (eller tekniskt sett avsiktsförklaringar) under juli och som dämpade oron något.